Lugnet efter stormen. I dubbel bemärkelse. När jag vaknade idag hade snöstormen bedarrat och solen sprängde fram bakom Renfjället. Samtidigt hade även stormen i min kropp bedarrat, och efterlämnat sig en frisk men något stormskadad skidlärare. Annat var det ute. De stormvana träden stod snötyngda men stadigt mellan de enorma snödrivorna och den solgnistrande Åreskutan reste sig lika majestätiskt som alltid över dalen. Ute hägrade en tystnad som bara bröts av mina eftersläntrande hostattacker, och de trettio nya centimetrarna snö dämpade ljudet av mina fotsteg. Njutandes gick jag med min blåbärspajtyngda ryggsäck bort mot busshållsplatsen. Det här skulle bli en kanondag!
Sol som bränner, gnistrande nysnö och... kinseser. Jag vet, det sista passar inte riktigt in i bilden, men idag var helt enkelt annorlunda. Tillsammans med skidläraren Patrik tog jag mig an en grupp på 20 kineser, varav mer än hälften aldrig tidigare sett snö. Allt var upplagt för en underbar förmiddag. I äkta Snowroller-anda förklarade och visade jag tålmodigt skidans utseende, dess fram- respektive bakände och bindning. Sedan fortsatte jag med lektion ett: "How to put on the skiis properly". Det visade sig snart att detta skulle komma att ta merparten av hela lektionen, då, tro det eller ej, en grupp kineser kan finna det otroligt avancerat att sticka ner sin skidpjäxa i en binding. Hur som helst han vi under slutfasen av lektionen påbörja en övning som kan liknas vid stå på skidor, där vi testade att stillastående belasta de bägge skidorna. Genomsvettig efter en lång och tung, men ändå väldigt rolig, lektion begav jag mig in för att avnjuta min lunch, wok och blåbärspaj. Intressant sammanträffande med woken, men Ödet har en väg för oss alla, med eller utan skidor.
Efter en förmiddag som liknade mycket förutom skidskola, var det dags för en välförtjänt offpistguidning. Tillsammans med Peter och vår duktige gäst utforskade vi flera av Skutans mer eller mindre berömda offpistrepor, och efter tre timmar brände det förnöjande i låren. Med yterliggare en nöjd gäst i bagaget liftade jag med Gabriellas mögelluktande bil hem, där jag nu har installerat mig i soffan med en tallrik blåbärspaj. Ikväll blir det yterliggare en lugn kväll, men imorn ska jag förhoppningsvis gå på Sahara Hotnights på Country Club, om inte min hosta ställer till det igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar